Det finns något i livet som verkligen kan få mig att lysa upp, det är att resa. Jag älskar kombinationen av att se nya platser, njuta av de och bara ta det lugnt. Jag är inget fan av att springa runt och se alla sevärdigheter utan föredrar istället en kaffe i handen, solglasögonen på och att inte ha någon tidspress alls. Jag gillar den lätta spontaniteten resor kan dra med sig, som att ta ett glas vin till lunch. Bestämma sig för att gå ut och klubba 15 minuter innan man går dit. Shoppa utan att kolla på prislappen, "det är ju ändå semester". Jag gillar även att resa som stunder som dessa. Att ligga på hotellrummet när klockan snart är 2 på dagen. Det regnar lite i New York och jag vill bara ligga här i sängen, kolla ut genom fönstret och småäta godis i någon timme. Sedan, shopping igen. Vi började dagen med en 2 timmars promenad till ett mysigt brunch ställe, gud vad gott det var. Återigen. Att resa. Jag blir en öppnare människa. Spontanare. Mer lugn och harmonisk. Jag ser inga problem i världen, bara utveckling. När jag är utomlands får jag sådan jävla energi till att leva. Ge mig denna euforin varje dag, resten av mitt liv. Tack.
