Sitter vid baren i köket och äter keso. Med en sked direkt ifrån burken. Jag känner mig så tom. De senaste veckorna har jag vart rätt så tom. Gått runt och tänkt mycket, i min ensamhet. Inte riktigt hört av mig till någon, för jag har inte orkat prata. I alla fall inte om mina egna känslor. Ni vet ibland så känner man sig bara så fruktansvärt orkeslös, det slog mig ikväll. Att jag är just det. Jag är i alla fall trött på mig själv och mina egna känslor. Det hade vart så skönt att ibland få koppla bort hur man själv mår, så att man bara kan lyssna och ge råd till andra. Ibland önskar jag att jag var en sådan person som inte över analyserade allt, hela tiden. Allt hade vart så mycket lättare då. Ni vet ibland får jag sådana lyckorus att det gör ont i mig. Men samtidigt så vet jag alltid att det ligger något och gräver i mig, som jag måste ta tag i. Jag måste få tillbaks energin, på riktigt. Men hur då?
