Här sitter jag med mitt kaffe. Snuvar & vill helst av allt bara lägga mig och sova i ett par timmar till. Eller fly till ett annat land, till en lägenhet med romantiska balkongdörrar som står på glänt. Sitta vid ett skrivbord & bara skriva ner mina innersta tankar. Så ska det stå en massa vaser med rosa och vita rosor omkring mig. Skickat ifrån killen. Det ska vara ett litet kort vid varje bukett, som det står romantiska meningar på. Mjaaa, låter trevligt. Istället här. Med ett jävla skit arbete framför mig. Tur att det snart är över, dvs när jag börjat med det, men det borde vara klart om ett par dagar räknar jag med. Är så avis på alla som inte går i skolan. På de som går till jobbet, svarar på mail, snackar skit, har det roligt & sedan kan åka hem till sin partner. Mysa, sova & sedan ha noll ångest över plugg. Att bara kunna släppa allt när man åker hem ifrån jobbet, herregud, vilken drömsits tänker jag nu. Vet att det kommer vara lite ångestladdat att ha tagit studenten. Just för att jag kommer stå där sårbar för livet, låta livet dra med mig i vilka slängar de vill. Jag ska strida för att komma någon vart. Men det kommer kanske gör lite ont att ta sig dit. Nu: Ta en till kopp kaffe. Äta mitt kokta ägg. Börja plugga.
