Att förvånas varje dag, förvånas över att ni kan förmedla så mycket glädje till MIG är sjukt. Efter att i två dagar kommenterar era kommentarer på inlägg så har jag kommit fram till en grej, sen så får det vara slut med analyseringarna. Att ha en blogg är jobbigt eftersom man lätt kan få väldigt mycket skit av onödiga människor som faktiskt inte har någon självkänslan (kommenterar även anonymt för att dem inte kan stå upp för vad dem säger). Sen får man även vara med om mycket kul när man har en blogg, det fina kommentarerna tar över de elaka. Så det man får lära sig av det är att inte försöka ta åt sig av det negativa, utan istället bara kolla på det fina och le. Tack tack tack för att ni kommenterar så mycket, för det gör samtidigt mycket för mig. Det känns äntligen som ni ca 500 personerna där ute FINNS, ni finns och ni tycker till. Good work!
