<p style="text-align: justify; "> </p> <p style="text-align: justify; "><em>Ett utdrag ur min dagbok som skrevs för några månader sedan. När hopplösheten nådde sin topp. </em></p> <p style="text-align: justify; ">Ingen har monopol på känslor och smärta. Men ibland känns det som att jag inte får känna. Det är<br /> därför jag sörjer i min ensamhet. Det är därför jag stänger in mig, i mig<br /> själv. För första gången i mitt liv. För ingen förstår. Ingen jävla människa<br /> förstår mig.</p> <p style="text-align: justify; ">Det finns så mycket irritation kring allt som hänt<br /> detta helvetes år. 2014. Jag är ständigt arg och irriterad. Jag grinar<br /> och surar. Men samtidigt orkar jag inte ursäkta mig själv. Det har hänt att jag<br /> öppnat mig men det ger mig aldrig ett skit. Vad ska jag säga? De kommer ändå<br /> inte ge mig ett svar jag redan inte vet. </p>
