Mina senaste dagar har vart som att leva i en liten lycklig bubbla. Inte velat att dagen ska ta slut och jag har bara velat pausa tiden. Jag har hittat någon som gör mig så lycklig. Ni vet när den där spärren man så länge haft äntligen släpper. Det är så fint. Han får mig att våga känna. Igår gick vi i mataffären och det kändes så självklart. Att han och jag gick där och pussades mellan hyllorna. När allt vardagligt helt plötsligt blir något, som känns som det bästa i hela världen. När man inser hur fel alla andra vart, när man träffar någon som honom. Jag hade verkligen glömt hur det känns, att känna så mycket. Vill bara låsa in mig med honom och slänga bort nyckeln. Typ så. Puss och hej nu går jag snart på helg. Semlan va också med i mataffären, såklart.
