Igår så kom jag fram hit, till Miami. Jag hade väl all oflyt man kunde få med resan, om man säger så. Mitt bagage kom aldrig utan de va kvar i London tydligen. Väl i Miami så var självklart inte transfern där när jag kom ut lite sårbar och väldigt trött. Så då gick det utför, ringde mamma och fick gråta ut lite och min familj hjälpte mig att andas ut. Kände mig så fruktansvärt ensam så det var guldvärt. Men transfern kom sedan när jag ringt till EF, efter över en timmes väntan. Räknade ut jag jag spenderade 5 timmar på den flygplatsen. Inte kul! Som tur var löste det sig på ett smidigt sätt och om någon gör samma resa vet ni att jag klarade det och då kommer ni också göra det. I alla fall åkte jag transfern med lite andra ef-studenter och jag och en fransk tjej fick ett brutalt skrattanfall. Haha så jäkla random men ändå frukstansvärt kul, kunde inte sluta skratta – detsamma med henne. Haha. Precis det jag behövde faktiskt! När jag kom till campuset så visade en kille som jobbar på EF mig till mitt rum. Mina romies har inte vart här på hela natten, så har inte sätt dem. Men gissar på att de är på någon helg-trip typ. Förövrigt, bakom allt strul, att jag dör av värmeslag i mina resekläder, att jag inte har några saker, så är jag lycklig.Jag ÄLSKAR Miami och jag har vart ute en halvtimme, haha. Var ute och gick imorse men ångrade det direkt... Svettigaste rundan! Men letade efter butiker så jag kunde köpa bikini och så, men de var självklart stängt överallt. Men snart är det brunch och då kommer jag ju träffa en massa människor, for the first time. Uppdaterar med pics när min väska har anlänt – och ja har tagit några kort. KRAM KRAM FRÅN EN VÄLDIGT GLAD TJEJ (trots omständigheterna).
