Vi vaknade upp efter 12 timmars sömn. Drog upp gardinerna och möttes av det mest turkosa hav jag sett. Vi bodde i en bungalow som låg på havet, vid lagunen. Det såg ut som en pool under oss. Vi tog på oss och gick ut till frukosten. Hettan slog mot oss och jag minns, hur det kändes som att jag aldrig känt sådan värme innan. Vi åt färsk frukt, drack iskaffe och jag var lika blek som sanden under våra fötter. Hur skulle jag hinna bli brun på 1 vecka? Jag kommer ju inte ens kunna vara i solen 30 minuter utan att bränna mig… Dagen gick och min teori var sann. Jag kunde knappt visa mig i solen, för det kändes som att jag skulle grillas upp. Jag hade hört för mycket skräckhistorier om personer som bränt sig, att jag inte ville riskera det. För jag visste att om jag skulle bränna mig så skulle jag behöva ha ont i flera dagar. Vi hade all inclusive och till lunch drack vi iskallt vitt vin och åt färsk fisk. Sen lyckades Max få oss uppgraderade till en ”Water Villa”. Den låg på andra sidan och då hade man havet under sig, med korallrev. När vi klev in i vårt nya rum kände jag den första vinden mot mig på flera timmar. Den känslan. Jag tog en massage på eftermiddagen och min massör hette Angel. Man fick fylla i en liten lapp innan massagen och där skulle man kryssa i saker som berörde en. Jag kryssade i punkten depression och ångest. För deprimerad har jag ju vart och ångest, har jag mycket av. Efter min timmes massage sa hon till mig ”Let go of the negative, embrace the positive. Maldives is the place for that” Det var något fint i det. Jag skuttade nästan tillbaks till vår lilla bungalow och sa till Max ”Jag är som en ny människa efter denna massage”. Han sa att jag faktiskt såg förändrad ut. Vi hoppade ner i vår privata pool, delade på en öl och kollade solnedgången. Vi somnade rätt tidigt, efter middagen och några drinkar. Jag minns hur jag kände - att få gosa ner sig i hans famn, oavsett plats på jorden, får en att känna sig som hemma.
