Hej Elin eftersom du verkar vara så vetande om kärlek undrar jag vad jag borde göra då jag fallit för en kille 60 mil ifrån mig. Jag bor i Stockholm och han i Göteborg men allt känns så jobbigt då jag alltid måste längta och sakna som en idiot.. Jag tycker om den här personen jätte mycket men vet inte om jag (16 år) är kapabel till ett distans förhållande i denna ålder.. Vad tycker du? Jag fattar, det är sjukt jobbigt. Det tar tid, energi och ekonomi att ha ett distansförhållande. Jag är glad att jag inte ständigt behöver vara långt ifrån min kille. Helt ärligt, jag skulle inte palla det. Även fast man blir nykär varje gång man ses igen så skapas aldrig den där intima relationen. Gissar jag på. Alla är olika men känner du att er relation bidrar till mer lycka än tvärtom - då kanske ni är rätt för varandra. Om distansen ger ert förhållande negativ energi, då kanske inte det är rätt. Jag hade inte klarat distansen om jag inte visste att Harald etc skulle komma hem efter 2-3 månader. Jag hade blivit frustrerad, irriterad, arg. Man vill ha sin kärlek vid sig när man somnar. Men har ni ett mål? Annars. Du är 16, njut av ungdomen och om du känner att distansförhållande inte passar dig. Leta vidare. Tips är att lyssna Fornis och Dashas pod om distansförhållande.
